Den perfekta stormen på våra vintervägar

Vi går mot den perfekta stormen när det gäller vinterväglag. Flera veckor med ständiga minusgrader, dag som natt, och vissa dagar med temperaturer runt 20 minusgrader ha gett oss en djup tjäle. Nu går vi mot temperaturer runt nollan och en nederbörd som växlar mellan regn och snö. 

Väldigt osäkert väglag med andra ord och dessutom är det nu många som kör sina vinterdäck för sista säsongen. Låt oss hoppas att det är så att alla som är ute i trafiken har vinterdäck om det är vinterväglag, men det betyder ändå inte att alla har samma förutsättningar på dåligt väglag. Det skiljer dramatiskt mellan de bästa vinterdäcken och budgetalternativen. Det ser vi inte minst i de vinterdäckstester som görs av seriösa journalister. Där dominerar varje år däck från tillverkare som Continental, Goodyear, Michelin, Nokian och Pirelli och där finns också utförliga kommentarer om vilka däck som passar bäst för olika typer av körning. Det skiljer mellan däck där tillverkarna lagt fokus på is- och snökörning, allroundkörning, snöslask och mildväder eller mer kompromiss mot milda vintrar och körning nere i Europa där fokus ligger mer på barmark och möjligen mycket regn eller snöslask.

Det senare är däck som beskrivs som kontinentala vinterdäck. Däck som är avsevärt sämre på den isgata som vi nu kommer att möta längs vägarna. Redan under fredagen var det isgata på E4 vid Markaryd och två olyckor orsakade av halt väglag och nu har vi en vecka med skiftande väglag och på dessa vägar ska bilar med väldig olika däckutrustning samsas. Tänk dig bromssträckan för en bil med slitna kontinentala vinterdäck, kanske på gränsen till de där 3 mm mönsterdjup, och jämför den med nya dubbade däck från ett av de stora seriösa märkena som toppar testerna.

Kort sagt så är det nu det är extra viktigt att ha koll på sin däckutrustning, den enskilt viktigaste säkerhetsdetaljen på bilen. Det gäller att vara så professionell förare att man anpassar farten fetr väglag och däckutrustning. Det är också viktigt att inte ta risker, att inte förutsätta att det är saltat och halkfritt. Att salta vintervägar är en hel vetenskap. Man saltar normalt sett ner till minus 10 grader, men låt säga att marken har en temperatur på mins 15 grader efter långa kalla dagar då pendlar resultatet av saltningen från att ge halkfria vägar till att i extremfallet göra dem ännu halare då det översta skiktet smälter och gör det understa frysta skiktet ännu halare.

Ett extremfall som vi drabbas av vid den här väderleken är ett häftigt regn på en vägbana som saltats fri från is, så spolas saltlösningen bort, marken är fortfarande kall och det fryser igen.