Vem köper en Skoda? Frågan var relevant en gång i tiden. Någon antydde att det kunde vara en nostalgisk fakir. Idag är frågan också relevant men på ett helt annat plan. Idag är det den självsäkre som köper en Skoda.

Skoda har profilerat sig med smarta, praktiska bilar med lite småfinesser som isskrapan innanför tanklocket. Kul och klurigt med en viss IKEA-filosofi i botten, då priset och det praktiska är det centrala.

Den som köper en Skoda, i vart fall en Skoda Superb, behöver vara både självsäker och stark. Den som inte är det köper en Audi, BMW eller en Mercedes och litar till märkets status. Skoda erbjuder i princip motsvarande säkerhet, utrymme och komfort. Det som saknas i Skoda är de riktigt stora motorerna. Men de är å andra sidan omoderna. Precis som tanken på att vissa bilar är mer premium än andra.

Brittiska tidningen Car skrev en gång: ”Att köpa en Skoda visar att du är smart nog att inte ödsla dina pengar på en Volkswagen.”. Kanske inte så populärt inom koncernen där VW ändå är huvudmärket.

Volkswagen-gruppen är världsmästare på att hitta så bred användning som möjligt för sin teknik. Skoda Superb har samma skalbara plattform som Golfar och Passater, Audi och Seat, fast i något modifierad form, MQB typ B. För Superb-köparen betyder det längre hjulbas, 8 cm, vilket ger en bättre balans, bättre komfort och mer utrymme i bilen, som blivit 3 cm längre och 5 cm bredare.

Superb erbjuds med bensinmotorer från 150 till 280 hk och dieslar från 120 till 190 hk. Manuella växellådor och automatiska dubbelkopplingslådor är alternativen och fyrhjulsdrivning, Haldex generation 5, finns till minsta och största bensinmotorn liksom de två största dieslarna, 150 och 190 hk. Den miljömedvetne väljer dock minsta dieseln på 120 hk som i Greenline-versionen med manuell låda har ett CO2-utsläpp på 95 gram/km.

Svenska bilköpare gillar fyrhjulsdrivning och starka dieslar. Det betyder att 190 hk versionen med 4×4 och sexstegad DSG-automat kommer att sälja bra. Vi valde dock att testa 150 hk versionen med 4×4 och sexstegad manuell låda. CO2-utsläppen är 131 gram respektive 117 gram/km.

 

Jag ser ingen anledning att välja den stora motorn för den som inte kör mycket med släp, eller vill ha automatlådan. De 150 hästarna gör sitt jobb med både en och fyra passagerare. Intressant är att 150-hästarn är snålare med fyrhjulsdrivning och manuell låda än 190 hk med enbart framhjulsdrivning och automatlåda. Särskilt med tanke på att Trafikverket vill få oss att välja bort fyrhjulsdrivningen, men inte ett ord om den högre förbrukningen som automatlåda eller breda lågprofildäck ger. På tal om släp så har nya Superb något bättre kapacitet med dragvikter från 1,6 till 2,2 ton.

Vem köper då en Skoda Superb?

Ja, kanske anglofilen som uppskattar paraplyerna i de främre dörrarna, den som vill ha en bekväm och rymlig långfärdsbil eller den som uppskattar VW-gruppens teknik och resurser, men ser en ekonomisk genväg till det bakom ratten i Skodan. Kanske Saab-älskaren som får något drömmande i blicken när man talar om en stor bil som halvkombi.

Hur jag trivs bakom ratten i Skodan?

Jodå, bilen har det där lilla IKEA-stuket som gör den idealisk på tjälskadade vägar i småländsk glesbygd runt både Älmhult och Agunnaryd. Något mjukare i fjädringen än exempelvis Audi men mycket välbalanserad. Något okänsligare styrning men bättre komfort tack vare däcken med högre profil och den mer komfortinriktade fjädringen.

 

Faktaruta:

Skoda Superb 2,0 TDI 110 kW 4×4.

Biltyp: Fyrhjulsdriven halvkombi.

Motor: 2,0 liters fyrcylindrig diesel och en elmotor.

Effekt: 150 hk vid 3 500-4 000 varv/minut.

Max vridmoment: 340 Nm vid 1 750-3 000 varv/minut.

Tjänstevikt: 1 605 kg.

Max totalvikt: 2 235 kg.

Max släpvagnsvikt: 2 200 kg.

Bränsleförbrukning: 0,45 liter/mil vid blandad körning enligt EU-cykeln.

CO2: 117 g/km.

Pris: 294 000:- i enklaste utrustningsversion ”Ambition”.

Titta också på: Volkswagen Passat eller begagnat från Audi, BMW, Mercedes och Volvo.