Det här handlar om stolta traditioner, viktiga principer och förmågan till framgång i en tuff konkurens. Porsche är och har varit en av de viktigaste sportbilstillverkarna i världen. En tillverkare som byggt upp ett oslagbart varumärke och nått enorma försäljningsframgångar. Senaste modellen är en trendriktig liten stadsjeep. En välbalanserad och mångsidig bil som knappast kan beskrivas som sportbil.

Det fanns en tid då sportbilar var något för asketer. Små, trånga, bullriga och krävande. Allra mest älskad av sagda asketer var Porsche 911. Så lyfte Porsche blicken över grundkonceptet med svansmotor, boxermotor och bakhjulsdrivning. Man flyttade fram motorn, gjorde en bredare palett från billigare till dyrare modeller och det blev ett ramaskri. Hade detta hänt i dag hade vi omedelbart haft hashtagen #rörintemin911 på sociala medier. Då delades Porsches kunder i två läger. 911 överlevde men 924-928 är sedan länge borta.

Nu har Porsche en bredare palett än någonsin med svansmotor, mittmotor, frontmotor, hybrider och laddhybrider, liksom två olika stora fyrhjulsdrivna höjda kombibilar. SUV:ar eller stadsjeepar som vi kallar dem. Bilar som bidragit till ökad försäljning och vinster som är unika i branschen. Det som förenar alla bilarna i Porsches palett är prestanda, lyx, högteknologi och ett högt pris. Senaste modellen i floran från tyska Stuttgart är Porsche Macan. En kompakt fyrhjulsdriven SUV med elektronik som ger möjlighet att justera både motorstyrning, chassi och drivlina för allt från skogsbacken till Nürburgring Nordschleife.

Just detta med justeringen av så många parametrar ger oss nya möjligheter i den eviga balansgången mellan sportbil och terrängbil. Många har försökt men få har lyckats, så jakten på den ultimata mångsidiga bilen fortsätter. Land Rover har gått från rå terrängbil, över terränglimousin till sportbil med rötter i terrängbilen med sin Range Rover Sport. Porsche har gått motsatta vägen och det märks. Det intressanta är att varken Porsche eller Land Rover sviker sina rötter. Man försöker bara att nå lite längre in på underlag man inte prioriterat tidigare. Båda lyckas bra, men Macan är utan tvekan mer av en sportbil och Range Rover tar dig längre ut i terrängen.

Vi har kört Macan S Diesel med den sexcylindriga motorn på 285 hk. En motor som är extremt trevlig med bra kraft över hela varvregistret. I den här bilen är motorn nog den diesel som både hörs och känns så lite diesel som möjligt. Den är påtagligt varvvillig men också råstark. Kort sagt så ger hela drivlinan, med den 8-stagade automaten en känsla av harmoni. En känsla som genomsyrar hela bilen egentligen. Porsche har satsat på att bygag en så ren diesel som möjligt med både partikelfilter och AddBlue insprutning för att minska utsläppet av kväveoxider.

Instrumenteringen är i det närmaste perfekt, både i dagsljus och vid nattkörning. Mittkonsolens alla knappar kan vara lite förvirrande, men man hittar snart den röda tråden och kan sköta de otaliga knapparna utan att släppa vägen med blicken. Bäst av allt är framstolarna, med en rad inställningsmöjligheter och riktigt bra stöd både för lår och rygg. Bra sidostöd utan att det är extremt, och därmed otympligt när man ska ut och in i bilen.

På vägen är den redan i komfortläget väldigt hård i fjädringen och den som vill ha ännu sportigare och hårdare fjädring har två sportlägen att välja på. I kombination med 21-tums hjul med däck i 35-profil blir det stötigt, men också otroligt bra vägegenskaper. Bilen är snabb på bra asfaltsvägar men stötig på tjälskadade diton. I sportläget läggs mer kraft på bakhjulen och antisladd, liksom antispinn, griper in senare. Bakaxeln hjälper till vid styrning genom att innerhjulet bromsas något. Även det ändras med inställningarna. Omvänt finns det ett terrängläge där bilens antispinn går in betydligt snabbare för att öka fästet. En teknik som de flesta biltillverkare använder sig av idag, men Porsche vässat något.

Tillsammans med den reglerbara luftfjädrinegn får vi en bil som klättrar riktigt bra på dåligt underlag. Trots fullt uppumpad luftfjädring finns en viss följsamhet på ojämnt underlag, men antispinnsystemet får göra jobbet när bilen lyfter ett hjul. Det fungerar så att det hjulet som har sämst fäste spinner och då bromsas det så att kraften läggs över på det andra hjulet på samma axel.

Sammanfattningsvis så handlar det om en oerhörd harmoni som den teknikintresserade kan njuta som ett bra årgångsvin. Det handlar också om lite äventyrliga vägegenskaper. Ett klassiskt Porsche-arv från tidiga 911:or. När jag säger äventyrliga vägegenskaper så syftar jag på vinterkörning. De breda däcken är suveräna på asfalt och bra på isgata, men, låt mig säga, utmanande på snö och snöslask. Bilen planar lätt men behåller ett visst grepp som gör att du, om du törs, kan köra väldigt tufft med en lätt viftande bakdel som då och då övergår i understyrning. Kul på en avlyst bana, men det kräver sin förare och min Land Rover Discovery med smalare och högre däck går betydligt stadigare och därmed mer vägvinnande i snön.